Branntrenerens mantra og mareritt

Sportsklubben Brann, Bergen

– Jag är besviken! Ledsen! Vi kan mycket bättre!

Om mysteriet Rikard Norling

Ikke vet jeg hvor mange ganger Branns trener, Rikard Norling, har uttalt dette til pressen. Det må sikkert være hundrevis av ganger det siste året. Det er blitt et slags mantra som svensken stadig kommer trekkende med, når Branns høyt betalte spillere til stadighet underpresterer på jobb. Den ene elendige matchen etter den andre fører til Rikard Norlings oppgitthet og resignasjon. Brann får ingen ting til, i hvert fall ikke slik som Rikard Norling har sett det for seg i hodet sitt, på papiret, eller i drømmeverdenen… Hvor det enn måtte være!

Rikard Norling, Branns trener. (Foto - brann.no)Men det er en ting som virkelig forundrer meg med Rikard Norling, svensken som fikk den tvilsomme «æren» av å ha trent Brann ned en divisjon. «Frelseren» som skulle gjøre gull av gråstein, men som i stedet fikk laget til å synke som en stein. Det som forundrer meg, er Rikard Norlings svært så filosofiske og omstendelige måte å svare på når journalister stiller ham spørsmål. Mange ganger blir svenskens svar «god dag, mann økseskaft». Etter gjentatte ganger å ha hørt hans omstendelige utgreiinger, med bøttevis av innskutte leddsetninger, er publikum like klok etterpå. Hva var det han egentlig prøvde å si? Bortsett fra at han «var besviken» og at Brann kunne «så mycket bättre»..? Det som virkelig forundrer meg, er hvordan denne rolige, reflekterte svensken skal kunne oppildne Brannspillerne til kamp, hvordan han skal få laget til å gi jernet! Gang på gang ser vi at Brann får lite til, at mye virker halvhjertet, som om spillerne tror at tingene vil ordne seg av seg selv, fordi de er Brann. Rikard Norling klarer øyensynlig ikke å gi konkrete, utvetydige, konsise, oppildnende og kraftfulle kommandoer fra sidelinjen. Om hans medvirkning fra trenerbenken er like omstendelig som de intervjuene han gir i pressen etter kamp, er det ikke det minste rart at noen og enhver på laget underpresterer, at spillerne aldri evner å ta ut det potensiale som visstnok skal finnes i stallen.

Rikard Norling fremstår som en sympatisk kar, men jeg begynner å bli lei av hans endeløse filosofiske utgreiinger om hvorfor spillerne «inte gjorde som de var blitt överens om före matchen». «Vi har mycket att jobba med», sier Norling til stadighet. Det er ikke vanskelig å tro ham på det, men etter halvannet år har trenerens arbeid aldri gitt noen synlig effekt for Brann. Jeg tror ikke at Rikard Norling er den treneren som Brann trenger akkurat nå. Han oppleves veik og unnvikende. Men han er sympatisk, og fremstår som en jovial, romslig kar med et lunt smil. Problemet er bare at fotballresultater aldri kommer som følge av en treners vennlige fremtoning. 

Om du ikke har hørt Branntrenerens uttalelser som både kan lede til ettertanke og spekulasjon, følger nå et autentisk eksempel. Rikard Norling svarer Sydsvenskan på et spørsmål, og dette er kortversjonen (dvs. et utdrag) av svenskens svar:

Vi måste utmana oss själva för att spela ett bra, effektivt och vackert späl, så det får inte innebära att dom slutar utmana sig själva i visse deler ut av planen, och därmed börjar kanske sparka lite lengre bollar upp i planen der riskmomentet inte är like stort att bli av med den om den är i luften på väg mot motstanderen som man passerer massevis av spälare, så det är det. Och jag vil värklegen att dom ska utmana sig själve og handtera det som är. Det är farlig å gå fram til en spis. Vi gör inte det med våra barn, vi litar inte på dom när det står kokande vatten på en spis. Eh… att dom kan vurdera det. Men jo äldre dom blir, så måste dom jo på något sätt vurdere det där farlige, kokande vatnet som står på spisen. För om dom inte går fram och gör det, så kommer dom heller inte kunna sätta fram mat på sitt bord och leva…  (Se hele intervjuet VAD MENADE DU HÄR, RIKARD NORLING?.)

Så på bakgrunn av de mange intervjuer Rikard Norling etter hvert har gitt til media, avslutter jeg med et tenkt scenario. Omtrent på denne måten innbiller jeg meg at Rikard Norlings oppildnende rop fra trenerbenken til Branns kaptein lyder midt i kampens hete: 😉 

Nu är det hände att när man ser en fotbollsmatch efter att matchen har startat, kan det vara så att spelet kommer att vara annorlunda än vad vi hade trott på gymmet. Nu är det klart att det andra lagets spelare attackera mycket mer än förväntat, och därför måste vi ta nogra åtgärder för att få ett slut på eländet här på planen. Det skulle ha tjänat Branns intressen om spelarna hade sprungit lite mer. Då är chansen att vinna bollen från motståndaren mycket störreDet hade varit trevligt om du, som kapten, kunde säga detta till pojkarna och påminna dem om vad vi har kommit överens omfotbollsträningen. Men bara om det passar …!

La andre få vite om dette innlegget..